tisdag 31 augusti 2010

Ciderhusregler


Systembolaget har en stor och ambitiös hemsida, letar man kan man faktiskt hitta mycket om det mesta där. Mycket inspiration, recept och ett fantastiskt utbud av produkter.

Men lite förändring här och var kan man som äppelvän önska sig.


Till att börja med att klumpa ihop cider med blanddrycker. Vad som egentligen karaktäriserar en blanddryck verkar vara att det ska ha så lite som möjligt att göra med naturliga råvaror.
"Blanddrycker är smaksatt sprit som tyvärr ofta riktar sig till en yngre målgrupp" förklarar Systembolagets kundtjänst för mig.

Man kan också på Systembolagets webbplats hitta en uppslagsbok. Det är en imponerande sådan tills man kommer till avsnittet "Ciderhusreglerna". Där berättar man att i Sverige får endast jäst äppel- och päronjuice kallas cider. Men enligt de svenska reglerna så får en dryck kallas cider om den innehåller minst 15% äppeljuice. Sedan går det bra att tillsätta både socker, vatten, kolsyra och aromämnen. På Systembolagets hemsida kan man läsa rubriken: "Alkoläsk får inte kallas cider" och det kan man ju alltid önska sig...

I sin uppslagsbok beskriver de också de hårdare franska ciderreglerna där cider enbart får innehålla äpple och avslutar det stycket
"Helst ska den (franska cidern) vara lagrad ett tag och lätt oxiderad. Det är inte vad svenska ciderkonsumenter brukar tycka om. Det smakar som dåligt vin, tycker många, medan andra uppskattar sådan dryck som måltidsdryck."
Ack, ack...

söndag 29 augusti 2010

Vadå pommeau?

Det bortglömda mellanbarnet i skaran med calvados som mogen äldste och cider som sprudlande minsting är starkvinet Pommeau.
Pommeau är en blandning mellan en tredjedel ung calvados och två tredjedelar äppelmust som sedan lagras på ekfat i minst ett år och gärna mer. Resultatet blir ett starkvin på runt 17% som i Frankrike ofta dricks som aperitif men också passar utmärkt till ostar (gärna från Normandie!).
Orsaken till att pommeau är en så okänd dryck beror antagligen på en underlig fransk lag som inte tillät att marknadsföra Pommeau fram till början av 1990-talet. Vad orsaken till denna lag kan ha varit har ingen hittills kunnat förklara och är det någon som vet orsaken är vi såklart nyfikna! I dag exporteras det i alla fall mycket pommeau från Normandie och på Systembolaget finns till exempel god pommeau från Domaine Dupont (atikelnummer 89560, Pommeau de Normandie).
Lägg till bild

fredag 27 augusti 2010

Röd som en tomat

Vilken snygg cider man skulle kunna göra av detta äpple! Röd som en tomat är den nya äppelsorten Redlove. Färgen ska hålla i sig vid tillagning och det ska inte bli brunt i luften som andra mer vardagliga äpplen. Fantastiskt gott lär det också vara och lite hälsosammare än andra äpplen.
Så har det tagit
schweizaren Markus Kobert 20 år av förädling för att få fram Redlove. Om ungefär fem år förväntas det ha hittat ut i butikerna i Storbritannien.

Rosécider

Efter sommarens rosévin-trend är dags att visa att visa vad cider går för i ljusröda sammanhang.
Rosévin tillverkas ju oftast som ett vitt vin fast man använder blå druvor. Skalen får sedan ligga med i urlakningen och i bland även under period av jäsningen.

Rosécider görs av äpplen med rött skal och rött fruktkött. Förstås finns en del producenter som kommit på att man istället kan använda färgämnen, men det finns också en och annan som tar sin uppgift på allvar.

onsdag 25 augusti 2010

Magiskt mathantverk

På några år kan runt 20 kg äpplen förvandlas till 2 flaskor calvados. Visst är det naturlig magi men framför allt är det stor kunskap och ett gott mathantverk. När man lyssnar på producenter av calvados anar man att det tar flera generationer att få till det som det ska vara på riktigt.

Grundprincipen för att producera calvados är att man destillerar cider. Äpplen och ofta även en del päron krossas. Den krossade frukten får stå och dra i några timmar för att frukten ska dra ut aromer (de mesta aromerna från äpplet kommer från skalet och skruttet).
Sedan pressas den till must som får jäsa till torr cider. Ingen jäst tillsätts och jäsningen tar minst 6 veckor. En del producenter låter cidern jäsa längre, ibland upp till ett år.


Cidern destilleras sedan och har då en alkoholhalt på runt 70%. Efter destilleringen har drycken ingen färg och kallas för Eau de Vie de Cidre. För att få kallas calvados ska den lagras i minst 2 år (men ofta längre, ibland upp till 40 år). Lagringen sker på ekfat och under lagringen sjunker alkoholhalten då det dunstar genom faten. Delen som avdunstar kallas "parts de anges", änglarnas del.

Innan försäljning är alkoholhalten runt 40%. De flesta producenter tillsätter vatten för att sänka alkoholhalten men en del kvalitetsproducenter undviker att tillsätta vatten utan samarbetar enbart med änglarna för att få en helt färdig calvados.

söndag 22 augusti 2010

Mer pressar...


Gamla fina vykort från Normandie.

Ciderpress!

En ciderpress står numer under äppleträdet. Den är ståtlig som ett stilleben och fyller även sin funktion även om äpplena ännu inte är helt mogna. Vi har i dag pressat härligt syrlig äppelmust!
Och fortsättning ska följa. Vi ska njuta must men det ska också bli produktion av cider i liten skala.